Jag delade mitt hjärta i bokstavsmånga delar och klistrade fast dem med karlssons klister och lite fantasi. Olika kombinationer på samma rosa bakgrund.

Något hände och jag började censurera mig själv med Tippex och silvertejp. Kärlek försvann. Tystnad försvann. Skratt, leenden och långa promenader försvann.

Censur, blockad, filtrering.

Kvar blev anorektiska texter om någon annan.

Man får inte skriva vad man vill. Man kan bli stämd. Eller ännu värre, man kan göra någon illa.